onsdag 15 december 2010

Shakespeare hates your emo poems...

Febern har släppt en aning, min hjärna känns som havregrynsgröt som någon har glömt i en kastrull, sådär så den har hunnit klistra ihop sig till en stor äcklig grå klump.
Har inte alls gjort så mycket som jag borde, har inte haft energin till det, har inte tid att va sjuk, ,men min kropp verkar inte fatta det, mår bättre efter inhandlande av hostmedicin.
så imorgon blir det att göra dubbelt så mycket helt enkelt. Imorgon blir det fan 2koppar kaffe till frulle. Kaffe är mitt hemliga vapen ^^

Outta Time - Oasis har gått på repeat från kl 6:34 imorse till typ 21:09.
Har försökt förstå varför jag tycker om den låten och varför jag har ett behov att höra den om och om igen, har rannsakat mitt minne, grävt som bara den bland alla minnen och för ungefär två timmar sen kom jag framtill att outta time spelades i bakgrunden den dagen min stora syster ringde och berättade att brorsan fått åka in akut till sjukhuset och höll på att opereras.
Så har tänkt tillbaka, minns nästan allt i detalj. har plockat fram alla liverpool matcher jag spelade in när han var var riktigt sjuk, fick någon ide om att om jag gjorde det, så skulle han klara sig, minns även första gången vi träffa honom efter operationen, han var nedsövd då och ingen visste om han skulle överleva, det gjorde så ont att se alla slangar och maskiner, att han bara låg där och att vi inte kunde göra någonting för att hjälpa honom.
minns även när jag och pappa satt i väntrummet, pappa berättade om när brorsan var liten och andra minnen och skrattade och grät, jag skrattade och grät och önskade av hela mitt hjärta att han skulle klara sig. Kan inte beskriva hur tacksam jag är att vi fortfarande har honom och att han blir bättre, januari skrämmer mig lite, men jag vet att han kommer fixa det, att allt kommer bli bra, att han kommer bli bra.

Lyssnar på Eminem nu, hans musik har varit en trygghetskänsla för mig sen jag var 9år, hans musik har alltid fått mig känna något slags hopp, även när allt har varit som jobbigast så har hans musik gett mig en fristad. även om det inte är ofta jag lyssnar på honom nuförtiden så är det ändå något jag gör automatiskt när jag känner mig ner, och det har alltid fått mig att må lite bättre.

nu måste här sovas

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar