Sovit min första natt "hemma" alldeles själv på 3 veckor, det sög.
Satt i min sovsäck i ett hörn och fundera på saker och ting.
Jag kan inte kalla ett ställe för hemma, kom jag framtill, hemma är där ni är,
Jag saknar er en hel del, känns fel att ni inte är här.
kändes helt fel att inte ha er vid min sida, inga natt samtal, inget skrattande,
inga andetag som trasslade in sig i mitt hår, att inte vakna upp med er, frukostarna, kuddkrigen, and so on, jag skulle kunna fortsätta rabbla saker jag saknar med er i all evighet, men
jag tror ni fattar att jag saknar allt med er.
Sitter och letar, ringer samtal och försöker fixa allt så fort som möjligt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar