06:40 igen, om och om igen
Vaknade av att inte kunna andas, som att saknaden tryckt ut all luft ur min lungor.
För det är saknaden som tar över, saknaden som tömmer varje hjärta tomt,
lika lätt som man krossar snigelsnäckor med skon.
När jag tänker på det vill jag bara sova bort idag, ikväll, nästa vecka & året där på.
Det är konstig att jag saknar dig så mycket som jag faktiskt gör.
Vill bara hem till M med trygga väggar & varma händer, ligga hopkrupen i hans knä, prata strunt & skratta åt ingenting speciellt.
Vakna & känna din arm under mitt huvud & den andra runt min midja & och dina andetag som trasslat in sig i mitt hår.
Så jag försöker förtränga.
Det man inte känner mår man inte dålig av.
Det man inte minns finns inte.
Igår var en bara dag iaf, och jag är så lycklig att ni finns<3
Poff är hos mig nu och gör min tillvaro färgsprakande.
Igår var min lägenhet full av skrattande vackra människor och det är så det alltid borde vara här.
Ikväll åker Poff hem till sitt igen, och vi kommer nog inte ses på någon månad.
Tiden springer iväg när herrn är här, och allt är bra.
Ikväll kommer iaf Jonas hit.
Så mina dagar rullar på, och är för det mesta helt uthärdliga ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar